-

Hur min ätstörning började - Sandra

Hej jag har en fråga, hur började era ätstörningar? Liksom, började det med att ni skippade frukosten eller slutade äta godis eller?
 
Svar: Just ibörjan när jag väl bestämt mig för att gå ner i vikt så började jag dra ner på sötsakerna men framförallt så började jag räkna kalorier på mobilen och hade en kalorigräns jag inte fick gå över. Jag kunde äta godis efter skolan men bara det inte gick över kalorigränsen. Efter ett par veckor berättade någon kompis om det nya att man skulle dra ner på kolhydraterna, och det nappade jag på direkt. Så efter det började jag läsa massor om mat och träning på internet, instagram osv. Det tog upp typ hela min tid efter skolan, att bara söka söka och läsa läsa. Veckorna gick och jag blev bara mer och mer hård och strikt i min kost. Jag fortsatte räkna kalorier every fucking day och tillslut var väl protein och grönsaker det enda som var tillåtet, och alla sorts kolhydrater var helt sjukt förbjudet. Jag började dock aldrig skippa frukosten, utan jag blev mer tvärtom att jag inte fick skippa frukosten för det skulle ju kicka igång min förbränning osv (vilket iofs är sant). Jag blev helt beroende av att äta hälsosamt och träna aldelles för mycket, men min definition på hälsosamt var helt skev.  
 
Hoppas du fick svar på din fråga /sandra
Postat av: Matilda

hej sandra! det du precis skrev var så otroligt likt hur allt började för mig, skulle lika gärna varit jag som hade skrivit det. tycker det är superbra att du har kommit så långt, eran blogg har varit en hjälp till mig och säkert för många andra. ha det bra!

2013-10-23 @ 22:54:48
URL: http://matildakotkamaa.myshowroom.se
Postat av: Mona

Wow det där var ju typ exakt som min story... Känner verkligen igen mig. Efter att jag skickat den här kommentaren ska jag radera min kaloriräknar-app! Jag måste våga ta bort den. Den förstör mitt liv!

2013-10-24 @ 06:53:05
Postat av: A

För mig började nästa på samma sätt!! Känner igen mig i allt det där med kolhydrater, om frukosten och visst var det så att nians bal även var med i din historia? Läskigt att det kan vara så lika. Kram :)

2013-10-24 @ 06:53:35
URL: http://ljudetavregn.blogg.se
Postat av: Anonym

Gu, känner igen mig så väll... Så skönt att höra att man inte är ensam! <3

2013-10-26 @ 22:26:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: