-

En lång update

Hej allihoppa. Har dragit mig länge för att skriva ett inlägg här, kommer knappt ihåg sen jag skrev någonting senast, mer än ett halvår åtminstone. Men jag vet hur irriterande det är när man inte får någon update från någon man följt länge så ett inlägg är jag skyldig er. Ett halvår är lång tid och det har hänt en del grejer sedan sist, men jag försöker mig på att göra någon kort resumé av dessa månader. 
 
Jullovet var verkligen så himla bra. Mitt liv var sort of very exciting och jag mådde väldigt bra då. Sen i Januari hände nått, jag kände att jag var för fast i mitt matschema, alltså bara för att det stod att jag skulle exempelvis äta två mackor även fast jag inte var så hungrig så gjorde jag det bara för att det "stod" så. Och när man är normalviktig så behöver man inte äta exakt så och ett steg att bli frisk är faktiskt att släppa matschemat. I vilket fall så började jag att äta mer efter mina hungerkänslor. Samtidigt så började vi glesa mer på SCÄ-besöken och jag var där sisådär en gång i månaden, utan några viktkontroller utan bara snack liksom och vi började prata om utskrivning som skulle ske till sommaren. Februari kom, jag och mamma åkte verkligen på en superhärlig resa till Kap Verde på sportlovet men mycket gående i bikini och lite kläder gjorde mig extra medveten om min kropp vilket var rätt jobbigt.
 
Iallafall, i februari/mars nån gång så anmälde jag och pappa oss till ett 10 km lopp i maj vilket jag såg mycket fram emot. Det innebar också att jag började löpträna mer och längre distanser (men åt fortfarande så mycket som jag behövde). Samtidigt var det väldigt mycket i skolan, jag jobbade mycket barnvakt och jag hade rätt hög press på mig själv. I april så åkte jag och tio andra kompisar till London, en resa jag har haft som mål ett lång tag och också något jag sett fram emot enormt. Resan var verkligen toppen men samtidigt väldigt väldigt utmanande. Vi var där i 7 dagar och gick ut varenda kväll vilket innebar massa drinkar och alkohol. På grund av sena nätter osv blev dagarna lite huller om buller och psyket svagare vilket tyvärr gav utslag på maten då jag fick i mig aldelles för lite än vad jag behövde. Kompisarna tar ju en chokladbit här och där men för mig som inte är där än så blir det för lite. När jag kom hem hade jag dessvärre tappat lite vilket både jag och mina föräldrar blev medvetna om. Bara cirkus två veckor senare var det dags för det där 10 km loppet och efter jag kom hem från London började jag äta lite mindre medvetet och samtidigt fortsätta träna rätt långa distanser.  Dock så handlade det inte om att jag slutade äta, verkligen inte, men det var inte tillräckligt, vilket jag innerst inne visste. Sen fortsatte det ett litet tag och när jag en gång började verkligen storböla inför en måltid som jag inte gjort på 10 månader så satte mina föräldrar ner foten och märkte att nu är vi påväg ner mot fel spiral återigen. 
 
Så jag som egentligen skulle ha varit utskriven från SCÄ vid det här laget, är nu sedan i juni där en gång i veckan för viktkontroll och snack. Jag jobbar nu för att gå upp de kilona jag har tappat och få tillbaka min mens, och måste äta lunch + middag med mina föräldrar. Here we go again liksom haha. Nej men det kanske låter värre än vad det är, jag vet inte, jag äter i stort sett alla måltider ångestfritt det är bara de där matbitarna som jag vet att jag äter för att öka i vikt som är påfrestande. Men jag har gjort det förut och jag dog inte av det, så det här kommer lösa sig bra. Jag vet det och jag kommer komma tillbaka till den där jobbigt skrattande Sandra snart igen. Men det är otroligt läskigt hur fort tankarna kan ta ett så hårt grepp om än så snabbt igen, så hörrni ta hand om er. 
 
Har ni några frågor så svarar jag gärna på dem. Peace out /Sandra 
 
Jag och mina fantastic friends i London
Postat av: Anonym

Heja dig!

2014-07-12 @ 19:04:07
Postat av: Anonym

Alltså Sandra du verkar vara en riktigt riktigt stark tjej! Tycker det är synd att jag inte hört hur det har gått för dig men jag kan förstå också att det kanske är rätt jobbigt att skriva den här bloggen också för det blir ju som om man skulle vara tvungen att ha något att skriva om? Jag vet inte. Men ändå, du är stark och fin och jag hejar på dig! Kämpa! :)

2014-07-12 @ 22:53:40
Postat av: fanny

åh va kul det verkade i london, är så avundsjuk! va på gotland med mina kompisar, hardcore haha. synd att det blev som det blev, men tur att det stoppades i tid iaf. fortsätter du va så positiv är du nog snart ute!

2014-07-13 @ 15:55:02
URL: http://fanys.blogg.se
Postat av: teatimes.blogg.se

Vilken bra inställning du har, du kommer klara det här. Det verkar också som att du har bra stöd omkring dig?

Sen en helt annan fråga, jag ska till London i höst. Vad tyckte du om staden och vad måste man absolut se och göra?

2014-07-13 @ 16:30:57
URL: http://teatimes.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: