-

Att vara lycklig utan den perfekta kroppen

Hej snyggingar! Jag har så mycket tankar att jag inte riktigt vet vart jag ska börja och vad jag ska skriva. Min hjärna är ett enda stort KAOS, för att inte tala om mina känslor. Igår pendlade jag mellan total eufori och bottenlös ångest och sorg så många gånger att jag vid middagen var så slut att jag knappt orkade svara på sms. Tröttheten späddes på ytterligare med att jag sov dåligt så dagen överlevs genom att häva varje koffeinhaltig dryck jag kan komma över. Men nog om det.
 
Jag är inte i form att skriva ett välformulerat inlägg om något men en sak jag tänkt mycket på de senaste dagarna är det här med kroppen. Det var väl kanske inte så himla otippat med tanke på min ätstörningsdiagnos men det är också där i min reflektion ligger. För jag har tidigare inte ens reflekterat över att alla människor, friska människor, inte alls fokuserar så mycket på kroppen som jag gör. En frisk person spenderar inte majoriteten av sin vakna tid till att värdera kroppar, varken sin egen eller andras. De kanske inte alltid är nöjda med allting men de kan vara lyckliga ändå. Man kan vara lycklig fastän kroppen inte ser ut som man hade önskat och även om man får lite ångest över det ibland så är det inget som hindrar en iivet.
 
Jag har så himla svårt att relatera till det här med friskhet eftersom jag varit sjuk mer än halva mitt liv. Jag har liksom ingen tid "innan". Visst har jag haft bättre perioder än det senaste halvåret men jag har aldrig blivit helt frisk och jag tror att mycket av det har handlat om att
 
jag inte vågat acceptera tanken på att vara frisk med en kropp som inte är ""perfekt"" (sjukt subjektivt begrepp dessutom). Men det är inte förrän nu som jag liksom fattat att friska människor inte ens tänker sånt. För en frisk person cirkulerar inte hela världen kring något så banalt som en ansamling celler. För det är vad kroppen är. Celler och inget mer. Allt annat är mina tankar. 
 
Det där lät säkert asflummigt men jag ville bara dela med mig av denna nya upptäckt jag gjort.
 
Finaste klassisarna som jag hängt med sedan dag ett av gymnasiet. 
Kramar
 
Hanna

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: