-

Ett hej

Hej alla nya (och gamla läsare)! Det publicerades en länk till vår blogg på blogg.se så efter det har det trillat in ett antal nya läsare. Hur kul som helst men jag tänkte att det kunde vara på sin plats med en presentation.
 
I högerspalten ser ni tre tjejer men för närvarande är det bara jag, Hanna, som driver bloggen. Sandra är i New York och lever livet medan Tove gör detsamma i Uppsala där hon även pluggar juridik. Själv går jag sista terminen på natur på Globala Gymnasiet där jag stormtrivs. 
 
Jag har haft problem med psykisk ohälsa hela mitt liv. Så tidigt jag kan minnas (vilket är sen två års ålder) har jag haft tvångstankar. Jag var alltid ett oroligt barn men ingen märkte något eftersom jag var en sån där typisk duktig flicka. När jag fyllde nio flyttade vi och jag började i en klass som inte alltid var så schysst. Här började jag insjukna i det som skulle utvecklas till anorexia. När jag var tolv bytte jag skola igen och bestämde mig för att, till varje pris, passa in. Så jag började träna extremt mycket och drog ned ännu mer på maten. Det resulterade inte bara i en svältande kropp utan även i en depression och att jag började skada mig själv för att stå ut med ångesten.
Bild på mig när jag var 9 år.
 
 
Våren 2012 blev jag akut remitterad till SCÄ (Stockholm centrum för ätstörningar) där jag började i behandling. Det fungerade inte alls och även om jag gick upp i vikt så blev jag allt sjukare psykiskt och skadade mig ännu mer. Det resulterade i att jag ett år senare blev inlagd på SCÄ's familjevårdsavdelning där jag bland annat träffade Tove och Sandra. Jag blev friskare i ätstörningen men mådde bara sämre och sämre psykiskt så tillslut beslutade jag mig för att ta livet av mig. Så jag slutade äta, skadade mig och blev inlagd på BUP (Barn och ungdomspsykiatrin). Där blev jag kvar i fyra månader på grund av aldrig sinande destruktivitet. Det slutade med att jag blev placerad på ett helt fantastiskt behandlingshem där jag bodde i nästan tre år. Även under tiden på det behandlingshemmet så mådde jag dåligt och var inlagd flera gånger med mycket tvångsåtgärder men jag kunde ändå få mitt liv att fungera. Jag gick ut nian, började gymnasiet och blev lite kär i livet igen.
 
Bild från BUP-kliniken hösten 2013
 
 
 
Efter tre år på mitt första behandlingshem skrevs jag ut. Inte för att jag var redo (även om jag jobbade stenhårt) och fick flytta till en stödlägenhet. Det var ett alldeles för stort steg och jag fick ett rejält återfall i anorexin. Jag var på väg att tappa det helt men istället fick jag börja dagvård på SCÄ och flytta in på ett nytt behandlingshem. 
 
I början av sommaren 2016 fick jag den första diagnos, förutom anorexi, som faktiskt stämmer på mig. Nämligen borderline, eller emotionell instabil personlighetsstörning. Att få den diagnosen innebar att jag kunde börja få rätt behandling (DBT). DBT, dagvård på SCÄ och att bo på behandlingshem hjälpte mig att med samlade krafter ta mig upp på benen igen där jag står nu, kämpandes varje dag för att inte tappa balansen samtidigt som jag njuter av solen i ansiktet och vinden i håret. 
 
Jag till höger med en sneak peak på min studentmössa för jag tar frigging studenten om en månad!!!


Vad gäller den här bloggen så syftar den främst i att peppa andra i att bli friska från sina ätstörningar men också att stötta närstående samt bryta stigmat kring psykisk ohälsa. Eftersom det är en riktig recoveryblogg kommer jag aldrig att publicera bilder på där jag var som smalast utan jag postar bilder från min vardag på saker som betyder något eller gör mig glad. 

Om ni undrar något är det bara att kommentera. Likaså om det är något särskilt ni vill att jag skriver ett inlägg om. 
 
Ta hand om er nu, kom ihåg att ni är bäst!
 
Kram
 
Hanna
Postat av: Ida

Snälla skriv om den nattsvarta ångesten som i skrivande stund håller på att förgöra mig! Hur är det möjligt att något psykiskt göra så fysiskt ont? En barnslig och aning naiv vädjan om att få läsa hur du upplever den och att jag inte är ensam i detta brinnande inferno. Kram!

2017-05-03 @ 18:11:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: