-

Q/A - Hur vet jag hur mycket jag ska äta?

"Hur vet du hur mycket du ska äta? När du lagar o så? Följer du alltid måtten eller går du på vad magen vill?"

Jag har gått hos SCÄ utan uppehåll i över 5 år nu så "normalportionen" har satt sig i ryggraden på mig (även om jag inte alltid lägger upp tillräckligt, men det blir bättre och bättre!). Det kan dock vara ett hinder eftersom jag därmed har väldigt svårt att gå efter det magen vill. I den bästa av världar skulle jag ju äta lite mindre när jag är mätt eller maten är äcklig och mer när det är gott eller jag är extra hungrig. Nu klarar jag inte riktigt av det än eftersom det alltid resulterar i att jag äter för lite vilket gör att jag får mer ätstörningstankar och så är det dumma karusellen igång. Så istället försöker jag att hålla mig till matschema och normalportioner vad gäller mängder men kunna äta precis vad som helst och inte vara så inrutad vid specifika tider. 

Hoppas det var svar på din fråga. 

Kram 

Hanna

Postat av: Anonym

Oh ja. Det hjälpte mycket! Trodde inte du skulle svara, så Stort tack!:)

2017-05-31 @ 15:20:36
Postat av: Al

Jag funderar ibland på om man måste äta mer efter en ätstörning.
Håller jag inte regelbundenheten och mängden så får jag direkt tillbaka symptomen på svält.

Detta efter bara några dagar. Är inte det lite skumt?

Svar: Svar kommer❤️
Hanna Larsson

2017-05-31 @ 16:47:05
Postat av: Anonym

JA JA JA, KOMMENTAREN OVANFÖR SATTE DET PÅ PRICKEN!! Min kropp känns liksom förstörd, mitt blodsocker dippar direkt om jag går mer än två-tre timmar utan mat och om jag slarvar med maten ens lite i några dagar så får jag tillbaka yrseln, svimningskänslorna, frusenheten, blodtrycksfallen och "dimman" i huvudet. Är det vanligt och är det så för dig också? Det är väl bra att kroppen sätter igång sitt varningssystem men det är otroligt jobbigt när man exempelvis är på resa med vänner och dom kan klara sig flera timmar utan mat utan att få fysiska symptom, men jag måste ha mat/frukt med mig i väskan hela tiden för att kunna klara att stå på benen. Då har jag ändå varit normalviktig i 4 år nu.

2017-05-31 @ 18:34:11
Postat av: Anonym

JA anonym!!!! Jag undrar samma.
Det är fruktanvärt jobbigt..det är samma för mig trots att jag har normalvikt.
Det är ju inte alltid man har tid att äta hela tiden..

Kroppen går verkligen igång med alla signaler..jag blir blek, kallsvettig, sjukt svag och förvirrad och illamående om det går för lång tid. (vi snackar inte ens lång tid här, utan max max tre timmar.)

Trots att jag äter regelbundet!
Har försökt äta extra stora portioner för att se om jag håller mig.
Men det hjälper ju inte. Kroppen går igång med alla larmsystem som finns ändå.
Folk tror att jag har diabetes men det har jag ju inte..

2017-05-31 @ 19:23:17
Postat av: Anonym 3

TACK ni andra anonyma som kommenterat, trodde jag var ensam! Min kropp är precis likadan, normalviktig sen länge men sjukt känslig för att inte äta ordentligt. Är förstås jobbigt på resa o likn (inte minst för andra som får stå ut med mig när jag är hungrig/på uselt humör), men jag försöker se det positiva i det; kroppen hjälper mig att hålla hälsosamma matvanor.

2017-06-01 @ 21:37:28
Postat av: lilliskutt.blogg.se

Jag har också funderat på det här med hur man vet hur mycket man ska äta, för mig har hjälpt att till en början följa ett matschema till punkt och pricka för jag hade ingen aning om hur det skulle se ut efter 12 år med anorexi. Men samtidigt som man kanske kokar exakt så mycket ris/pasta som man ska ha tror jag det är viktigt att kunna se på tallriken hur det ser ut, annars blir det så svårt om man lagar mat till en hel familj eller äter borta för då kanske alla tar ur samma kastrull och att då stå och tillaga sitt eget som jag gjorde förr innebär att man blir låst och det känns inte så friskt i längden även om det var det jag behövde i början. Och man måste verkligen våga titta på tallriken och se hur det ska se ut, verkligen ta in hur det ser ut på tallriken när man lagt upp en normalportion. Efter ett tag kan man börja se på tallriken eller skålen hur portionen ser ut och då kanske man kan våga släppa lite på mätandet och se vad som är normalt med ögonen och vänja sig vid att det är så tallriken ska se ut, tallriksmodellen tycker jag är jätte bra. Om man inte mäter allt jätte noga spelar det liksom inte någon roll om man tar lite extra och dom exakta mängderna spelar mindre roll. MEN det här är steget efter att ha följt ett matschema och lärt sig, på Capio där jag varit mäter man ingen mat utan där ser man på tallriken hur mycket man ska har. Är man i slutenvård kan man alltså gå till det steget direkt eftersom man har stöd i matuppläggningen. Är man i öppenvård har man inte samma hjälp och kanske behöver mer tydliga direktiv. Men sen tycker jag inte det är fel att mäta kanske pasta eller bulgur för att var säker på att få i sig det man ska, jag som bor ensam tjänar dessutom på att mäta upp så jag slipper slänga mat och slösa vilket är dåligt både för miljön och ekonomin. MEN, nu har jag börjat jobba med att lita på hungers och mättnadskänslorna och jag har bestämt att jag inte får dra ner på något som det är nu, men jag får däremot ta lite extra om jag känner mig hungrig. Matschemat vi får från äs-behandlingarna ser jag som ett minimum, känner man sig hungrig eller sugen är det ingen fara alls att ta lite extra. Kroppen kan hantera att den får lite extra ibland, den strävar efter balans och den känner ingen skillnad på om den en dag får lite mer, det händer inget och om man vågar ta lite extra ibland för då ökar kroppen ämnesomsättningen och när man vågar prova att ta lite extra och märker att inget händer så kommer man uppleva en sådan frihet. Haha, det här blev långt, jag påstår absolut inte att jag är ett proffs på det här och det var svårt att formulera hur jag tänker i en kommentar bara men jag kände att jag ville dela med mig av mina tankar :)

Svar: Tack så jättemycket för din kommentar! Väldigt vettigt och tänkvärt, jag ska verkligen ta med mig det du skrev. Kram❤️
Hanna Larsson

2017-06-02 @ 14:57:02
URL: http://lilliskutt.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: