-

Mat - men inga normalportioner!

Hej gullisar. Hoppas det är okej med er. Jag insåg att det var väldigt länge sedan jag postade matbilder här och tänkte att det kanske var läge att göra det. Dock tänkte jag göra ett lite annorlunda matinlägg mot vad jag gjort sedan vi startade bloggen för fem år sedan. Jag har ju alltid varit extremt noga med att bara fota bilder på den legendariska _normalportionen_ Jättebra såklart, när man har en ätstörning och behöver lära sig att ge kroppen tillräckligt med näring. Nu har jag dock kommit förbi det, inte det med att ge kroppen tillräckligt med näring såklart, utan det här superorganiserade och noga uppmätta ätandet. Visst försöker jag hålla frukost, lunch, middag och äter alltid minst ett mellanmål och oftast tre, men hur mycket jag äter och vad är otroligt flexibelt. Därför kommer här ett inlägg med massa random bilder på saker jag äter nuförtiden när jag inte räknar längre.
 
Pizza! En god pizza eller en halvdan pizza när man är sugen är nog det godaste som finns. OBS!!!! Äter inte den med ananas pga är inte SÅ knäpp, den är min systers. Själv åt jag en med getost, ruccola och oliver.....
 
Blev sugen på frukt när jag höll på att flyttpacka. Så jag köpte massa frukt och åt den. Perfekt! Enda nackdelen var att det inte blev så mycket flyttpackande utan mest fruktätande. Jaja, jag flyttade ju tillslut så det var väl viktigast. 
 
Får man äta brunch till lunch? Svar ja! Hur mycket ska man äta? Tills magsäcken riskerar att spricka om man klämmer ned en bananpannkaka till!
 
 Det här mina vänner är ett mattips från mig till er. Hugg en sötpotatis i mitten, stoppa in i ugnen i typ 45 minuter, mosa avokado, skär körsbärstomater i halvor, lägg detta på sötpoatisen, toppa med massa olivolja, flingsalt och peppar. Njut!! Jag äter typ en och en halv för att bli mätt. 
 
Det här är ingen specifik måltid alls utan bara fotogeniskt snacks jag åt mellan ett huvudmål och mellanmål. Absolut bästa chokladen. Har aldrig gillat mjölkchoklad tråkigt nog så är glad att dessa goingar finns så att jag inte dör av kakaobrist. 
 
På kakaospåret har jag ett frukosttips. Koka havregrynsgröt med kakao och vaniljsocker. Toppa med jordnötssmör, skivad banan, honung och mjölk. Supernkelt och supergott. 
 
 Det här hade kunnat vara ett ätstört kvällsmellis. Det var det inte. Jag har ingen aning om vad jag ätit under dagen men uppenbarligen var det tillräckligt mycket för att jag inte skulle vara sugen på annat än massa vitaminer till kvällis. Hade anorexin styrt mig så hade jag varit tvungen att äta mina mackor med smör och ost ändå. Nu styrs jag inte längre av en ätstörning så därför kan jag äta avokado och grönsaker ifall det är vad jag är sugen på. 
 
 En lunch (bonus för gullig katt). 
 
En annan lunch. Jag vet vad era ätstörningar tänker om den här måltiden respektive den föregående. För det här är inte en normalportion medan ovanstående bild är nog mer än en normalportion. Slutsatsen? Sammanlagt får jag i mig precis så mycket min kropp behöver för att må bra. Det är det normala. 
 
 Som avslut får ni en bild på en annorlunda middag. Jag har haft en del problem med illamående till följd av starka känslor (suck...) så vissa perioder under vissa dagar har jag svårt att äta. Då får man tänka smart och trycka i sig några chokladbollar så att hjärnan och kroppen får den energi den behöver. Sedan när illamåendet lagt sig äta ett rejält kvällsmellis. Det här är inte heller något jag kunde göra förut. Av många anledningar. Att äta chokladbollar var överhuvudtaget otänkbart, att dessutom äta fast man inte är sugen? Dubbelförbjudet. Knäppa jävla ätstörning. Kan ni fatta att sådana tankar fått styra mig och min kropps välmående under tio års tid? Det är helt från vettet. Klart som fan kroppen ska få det den behöver även dagar då den är illamående. 
 
 
Har ni frågor kring de här måltiderna, hur jag tänker kring mitt ätande eller något helt annat är ni varmt välkomna att kommentera. 
 
Kram fina ni
 
Hanna
 
 
 
 
 
 
 
Postat av: s

undrat ganska länge hur du klrar av att dejta så mkt killar när du säger att du är traumatiserad av män? kan ju kännas ganska dubbelt. blir bara så orolig att det är typ nån dålig försvarsmekanism..... ):

Svar: Hej! Omtänksamt av dig att tänka så. Mitt privatliv är inget jag diskuterar offentligt här men om vi känner varandra och du oroar dig så får du gärna höra av dig.
Hanna Larsson

2018-02-25 @ 12:19:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: