-

Känslor och handlingsimpulser

Det är inte lätt när det är svårt som de vise männen så klokt brukar säga. Och det är okej. Det är okej att må dåligt, något som ofta glöms bort både i bloggvärlden och den riktiga världen. Alla känslor fyller en funktion. Med det sagt betyder det inte att känslan är effektiv och därmed bra för dig att agera på, men den har likväl en orsak och finns av en anledning. 
 
Den känsla som framför allt fyllt mig den senaste tiden är sorg. Jag har varit och är så otroligt, otroligt ledsen. Dels över hur livet ser ut men framför allt hur det har sett ut. Vad jag och andra utsatt mig för under så många år. Ledsen över hur svårt det är för mig att ta mig ur ekorrhjulet av destruktivitet och självhat. 
 
Att jag ens börjat sörja är verkligen ett tecken på att jag gjort framsteg i min behandling. Sorgen måste få finnas och den är helt befogad. Det som däremot inte är effektivt för mig är att följa alla känslans impulser. Impulserna när man är ledsen är nämligen bland annat att dra sig undan och älta. Det är inget fel på det om man gör det i lagom mått men för mig blir det så extremt. Jag stänger ute hela världen i tron om att jag är ensam och då blir jag ju just det, ensam. Något som i sig bidrar till att jag mår ännu sämre, känner meningslöshet och blir destruktiv. 
 
Därför är det också så himla viktigt för mig att även om jag behöver sörja inte glömma allt som faktiskt är fint och meningsfullt i mitt liv just nu. Därför kommer här en sådan liten lista, mest för min egen skull men kanske också för att ni ska inspireras att skriva egna.
 
Saker som jag glädjs åt just nu:
  • Att mina kompisar fortsätter att höra av sig fast jag är ännu sämre än vanligt på att svara. Varje meddelande betyder verkligen världen för mig. 
  • Mitt kärleksbarn, nämligen min roman. Den ligger visserligen skrivmässigt på is för tillfället men har utvecklats än mer i huvudet vilket är en nog så viktig process. Hela romanen är ju ett enda stort terapiarbete för mig även om den inte handlar om mig. 
  • Avdelningen har typ tio olika tesorter och alltid honung och mjölk som man kan ha till. Som jag sa igår till en personal, ofta läker en kopp te med mycket söt honung mer än neuroleptika. Spännande att sjukvården ändå yrkar på det senare alternativet. 
  • Kent. Kent som finns med mig i vått och torrt och vått och ännu lite mer vått. 
  • Alltså det här är min guilty pleasure så det är lite pinsamt men måste tillägna paradise hotel en egen punkt också... Finns inget som får mig att må lite mer okej så effektivt som PH. 
  • Alla fina människor där ute som inte ens känner mig men ändå är med på min resa, både här och på andra plattformar. Bästa ni. 
Så kom ihåg. Alla känslor är okej. Alla känslor har en orsak och den orsaken är inte att du är "sjuk". Alla känslor bör därför valideras. Däremot är det inte inte alltid bra för en att följa impulserna som känslan tar med sig. Balans, eller dialektik som DBT ju står för. 
 
Tusen miljoner kramar
 
H
 
 Selfie knäppt för några veckor sedan. Lite läskigt att stirra rakt in i kameran haha. 
 

DBT - Dialektisk Beteende Terapi

Titt som tätt nämner jag begreppet DBT men har inte förklarat det närmare (åtminstone inte sen typ 2013 haha). jag har fått lite frågor om vad DBT är och om det hjälpt mig så här kommer ett litet inlägg tillägnat just DBT.
 
Vad är DBT?
DBT står för dialektisk beteendeterapi och skulle kunna liknas vid en "utökad" form av KBT (vilket är en av de vanligaste terapiformerna) men inriktad på Borderlineproblematik. Terapiformen uppkom i USA av en kvinna som heter Marsha Linehan som själv hade Borderline och basically tänkte ut vad som skulle ha hjälpt henne och därifrån byggde upp en helt ny sorts terapi. Det har gjorts massa forskning på DBT med väldigt bra resultat och jag har själv aldrig träffat någon som faktiskt gett terapin en riktig chans och sen inte sagt att det hjälpt. 
 
All DBT består av två delar där den ena är individualterapi och den andra färdighetsträningsgrupp. Individualterapin jobbar efter en hierarkisk ordning där man alltid först pratar om livshotande/destruktiva/terapistörande beteenden, sedan typ livskvalitétstörande och sist behandlar man eventuella trauman. Varje vecka fyller man i veckokort där man varje dag skattar hur mycket av olika känslor man haft, hur mycket impulser man haft etc. Veckokorten är precis som hela individualterapin ganska personligt utformad även om den följer vissa riktlinjer.
 
Färdighetsträningen är i grupp och för mig är det tre timmar varje tisdag. I gruppen jobbar vi utifrån (den supertjocka) färdighetsträningsmanualen med den fem kapitlen medveten närvaro, relationsfärdigheter, validering, känslohantering och färdigheter för att stå ut i kris. 
 
Varje vecka får vi hemläxor dels från individualterapin men framför allt från gruppen. Allt som sägs i gruppen är fullständigt sekretessbelagt och vi får inte ha någon relation med de andra gruppmedlemmarna utanför gruppen men jag ÄLSKAR verkligen min grupp. Maken på brokig skara får man leta efter men sällan har jag träffat så empatiska, insiktsfulla och genomfina personer. Det är så häftigt också att se att vi kommer från så olika ställen i livet, både vad gäller bakgrund, livssituation och ålder, men ändå så känner vi igen oss i nästan alla varandras upplevelser. Många som ska börja DBT är oroliga över det med gruppterapi men enligt mig är det det bästa som finns, man lär sig så otroligt mycket. 
 
Sammanlagt har jag 4-5 timmar DBT i veckan (beroende på om jag har ett eller två samtal). Utöver det har vi hemläxor varje dag och om det behövs så kan man ringa sin terapeut. Med andra ord är det en ganska krävande terapiform men för mig är det så mycket mer än terapi. Det är liksom ett sätt att börja leva på riktigt.
 
 
 
Har det hjälpt mig?
Svar: JAAA!!! Det har redan hjälp mig otroligt mycket och jag har inte ens gått halva behandlingen. Visserligen har jag gått DBT en gång tidigare men då var jag inte alls lika mottaglig som jag är nu. Framför allt var jag alldeles för sjuk i anorexin men jag hade inte heller en hållbar boendesituation då eftersom jag fortfarande bodde hemma.
 
Summa summarum?
Får du chansen - testa DBT. Ge det en ärlig chans. Gå på dina terapitimmar, gör hemläxorna, våga testa och våga framför allt att fortsätta testa fast det inte fungerar. 
 
/Hanna
 
 

Självvalidering

I inlägget om kedjeanalyser nämnde jag färdigheten självvalidering, vilket i nuläget är min personliga favoritfärdighet eftersom den bygger på det jag skrev om i inlägget om hur jag försöker sluta hata mig själv. Eftersom den är så himla himla bra så tänkte jag ta er på en guidad tur genom självvalideringens förlovade land. 
 
Vad är självvalidering? Basically handlar det om att bekräfta sina egna känslor. För många människor är det en självklarhet medan det för andra, som mig, är helt ny mark. Att bekräfta mig själv i det jag känner, både utifrån hur andra skulle känt men också utifrån hur jag är som person och min inlärningshistoria. Det som är så himla magiskt med självvalidering är att när jag validerat mig själv så brukar det nästan alltid kännas bättre. Så om ni tycker att det känns främmande - testa i alla fall! 
 
Jag brukar använda mig av det här pappret när jag ska validera mig själv eftersom det fortfarande är väldigt nytt och svårt. Nedan följer samma exempel som det jag beskrev i kedjan. 
 
HÄR finns den tomma versionen som ni kan skriva ut. 
 
Bild på hela pappret, tar bara några minuter att fylla i. 
 
 1. Primär känsla: I det här exemplet rädsla. Den känsla som ligger under de andra känslorna. 
2. Sekundära känslor: Här var det skam --> ångest. D.v.s. rädslan slår om i skam som slår om i ångest. 
3. Vad har hänt?  Beskriv situationen. Gärna utförligt om du orkar. 
4. Jag får tankar om: Vad väcker situationen för tankar? 
 
5. Impulser: I det här exemplet är det att hoppa över mellanmålen och att smygträna på toaletten. I andra exempel med andra känslor skulle impulsen kunna vara att inte kliva ur sängen eller att skada sig. 
6. Andra skulle också reagera såhär: Förklara varför din reaktion är rimlig utifrån hur ""vanliga"" människor också skulle känna. 
 
7. Pga min inlärningshistoria: Förklara varför just du reagerar på det här sättet utöver de skäl som du beskrev i punkt 6. 
8. Jag tror att jag behöver: Mycket viktigt steg i självvalideringen! Att formulera sina behov och att se till att man får det man behöver är också en del av självvalideringen. 
 
 
Verkar det krångligt? Träning ger färdighet, testa några gånger och skriv om det är något du inte förstår eller undrar över. Som sagt har det här hjälpt mig så himla mycket så våga testa även om det känns fånigt. 
 
Många DBT-kramar
 
Hanna